Håret!

Jag var beredd att jag skulle tappa håret en dag. Men den dagen när jag duschade och det bara nästan bara föll av så kom det som en chock och ville inte gå till kyrkan den söndagen. Det var jobbig dag. Sen på tisdagen blev det besök hos frisören efter cellgiftsbehandling. Hon visade mig och min mamma till ett rum sidan om, det var blandade känslor. Skönt att slippa massa hår på kudden och golvet men samtidigt jobbigt för jag tycker om håret. Det var ännu jobbigare tappa ögonbrynen och ögonfransar för då såg genast sjukare ut, fast det var jag ju. Men det var liksom jag försvann, det var inte jag som stod där framför spegeln. Jag såg konstigt ut utan fransar och bryn. Jag skaffade även peruk men den låg mesta del i garderoben, trivdes aldrig i den. Det kliade vi öronen.

Den dagen det kom tillbaka så kände jag på de små stråna hela tiden, det kändes så härligt och blev glad över de små stråna. Lite bilder som nysnaggad, peruk, mössa, håret kommit tillbaka. 

Kramar till dig💗