Vila att vara med Gud!

Vila att vara med Gud!

Jag hoppas att ni har haft en fin sommar och vila. Vilken sommar vi fick på gott och ont. När jag hade semester passade jag på att läsa en av Tomas Sjödin böcker, Det händer när du vilar.

Det händer när du vilar är en hyllning till sofflocket, till livets tempoväxlingar och till den vila som kan fyllas av vänner, måltider och fest. Är det kanske dags att damma av vår äldsta och mest beprövade veckorytm och återupptäcka vilodagen? Skriver Tomas i sin bok.

När jag var Israel för några år sen fick man vara med om Sabbaten som är en del av vardagsrytmen för många judar. Det är hjärtslaget som sedan skapelsen morgon., urgammal livsrytm. ”Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete” 2 Mos 20:9-10. Ett budskap även till oss kristna. En gammal kunskap som vi har förlorat och behöver återvinna. Också en påminnelse att Guds löfte håller och är för evigt.

Jag kommer ihåg min morfar som att alltid tog en tupplur efter maten, där låg han i soffan och snarkade. Man kanske inte behöver ta en tupplur men att koppla av och fylla på hos sin Fader. För mig är vila att släppa taget för en stund och låta livet komma till sig. Och vila som är återkommande och en del av vardagen. Även Jesus ville dra sig tillbaka och vara med sin Fader. ”När Jesus hörde detta drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam…” Matt 14:13. Han drog sig undan för fylla på hos sin Fader.

Att stanna upp och titta sig omkring, och andas, ännu viktigare att vara med Herren och lära känna honom, och komma med det som finns på vårt hjärta. En vila med Gud i bön.

”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” Matt 11:28-30.

Med önskan om en välsignad vila!

Liselott