Advent!

Adventsbön av Margareta Melin

"Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt.
Det första ska lysa i mig djup härinne, bevara mitt hjärta och värma mitt sinne.
Det andra ska lysa för alla jag känner, att alla får plats och kan leva som vänner.
Det tredje ska lysa för alla som lider, som kämpar och drömmer om lyckliga tider.
Det fjärde ska lysa för marken och skogen, för luft och för hav och vår framtid på jorden.
Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt.”

Önskar er en härlig adventstid!
Kramar Liselott💖

💗

Nu är det ju rosa månad då uppmärksammar bröstcancer och det har nyligen barncancer gala på tv. Det går runt ett kedjebrev att man ska satta ett hjärta på sin status på facebook. Visst det är fin tanke att uppmärksamma cancer och det rosa månad. Jag själv är inte så förtjust i någon form av kedjebrev men jag tar inte illa upp om jag får. Jag hade önskat att i detta kedjebrev stått: skänk en slant till Cancerfonden eller cancerrehabfonden eller nåt. Jag tror att man vill bara väl och tänker på de som drabbas av cancer, tyvärr är det många. Det är hemsk sjukdom och det är tuffa att gå genom men det finns hopp att det ska bli bra, det hade jag fast kämpade med smärta och biverkningar. Det är fruktansvärt att barn ska genom detta, de är verkligen superhjältar.

Jag är skeptisk kring de rosa grejer som säljs, speciellt de gejer som innehåller en massa socker. Det sägs ju att cancer lever på socker, fast de göra ju alla celler (rätta mig om jag har fel). Jag tror cancern tar engeri den behöver oavsett. Det är ändå bra att det uppmärksam, dessutom finns fler sjukdomar och kroniska sjukdomar som behöver uppmärksamhet och forskning.

Tack och lov går forskningen väldigt framåt och det upptäcks nya mediciner. Men det finns tyvärr sällsynt cancer som forkas väldigt lite på. Varje cancer har sin färg och lavendellilla står för all sorts cancer.

http://3.bp.blogspot.com/-BByGrgXv0N0/VWsboJQe5kI/AAAAAAAAKJI/CaynLrozDMk/s1600/ribbons.jpg

Skänk en slant, det finns olika man kan stödja, alltid nåt när man väljer ge en:)

Cancerfonden 

PG:

901986-0 

BG:

901-9514 Swish: 9019514

Cancerrehabfonden, de som har drabbats av cancer får möjlighet att träffa andra och bearbeta det man har varit med om.

Plusgiro 90 02 06-4 eller Bankgiro 900-2064

Barncancerfonden 

Plusgiro: 90 20 90-0
Bankgiro: 902-0900 
Swish-nummer: 90 20 900

Ungcancer

Bg: 900-5745 Swish: 9005745

Kramar Liselott 

• 
  

• 
  

Naturen!

Lite långt mellan mina inlägg, har tänkt försöka uppdatera oftare men det går ju inte så bra;) Har ju börjat på nytt jobb i augusti, på en förskola igen. Trivs väldigt bra där och goa kollegor. Tänkte på mitt förra inlägg om barnlöshet. Har nästan fått frågan från alla mina nya kollegor om jag har barn. Det är ju inte så konstigt egentligen, man frågar för att lära känna varandra. Har sagt på en gång nej, ibland har jag sagt att jag inte kan få barn. Ibland är lika bra att säga som det är.
Det är ju höst nu med fina dagar och regn men det behövs. Det är så vackert med naturen. Det gör ont i mitt hjärta ibland över hur vi behandlar naturen och dess djurliv. Vi måste vårda ömt det vi har och ta vara det vi har fått från jorden. Det är inte alltid så lätt som konsument, vad man kan göra och tänka på. Jag brukar tänka mig för så gott det går, som att sortera skräp och inte köpa hygienprodukter med plast i. Det ska vara närodlat och ekologiskt och jag äter upp det som jag har köpt. Man kan iallafall försöka så gott man kan. i Det lilla kan bli stort. Vi har ett ansvar för både jorden och våra egna liv och våra efterkommande.
Naturen, där är andas Gud sitt liv alltifrån begynnelsen, vi rör oss i Guds hand varje gång vi andas och rör ett blad eller känner vindens susning eller fascineras av vågorna på havet.
Naturen är Guds fingeravtryck, hur annars kan allting vara så vackert och finurligt. Psalm 19:2 Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk.

Många varma kramar 
Liselott

Barn!?

Hej!

Det var ett tag sen jag skrev på bloggen. Jag har nu bott ett år i Halland och trivs så bra med min tillvaro.

Jag får då och då frågan om jag har en familj och barn, Nej, jag har inga barn. Visserligen är det inte så konstigt för det är en del av normen att ha barn osv. Visst jag skulle vilja ha barn men nu kan jag inte få barn pga cancer och fick ta bort allt. Men jag har haft tankar på inte skaffa barn också. Men nu när jag verkligen inte kan få barn så längtar jag nog lite efter litet barn och få vara en del av när det växer upp och att få följa barnet i livet. Jag har fyra syskonbarn som jag tycker väldigt mycket om. Att jag inte kan få barn tar jag med ro.

Det är tyvärr nästan tabu att prata om barnlöshet och viljan att inte skaffa barn.

Att vara barnlös kvinna är nog troligtvis det sämsta en kan vara i samhälle, det är världelöst nog att vara kvinna, men om du dessutom inte kan använda dina kvinnodelar till att producera fler människor. Samhället i stort sett går ut på att man har en familj eller par. Men det finns många singelhushåll, ca 37%, det är en del.

Så mycket sorg och styrka som finns hos dessa kvinnor, har jag sett i en grupp på facebook. Det finns också en utanförskap, som att alla i sin vänskapskrets har fått barn och där står man ensam kvar.

Det kan hända att nån kvinna slänger ut en kommentar, "När ska du skaffa barn", "det där förstår man inte för än man har fått ett barn", "Du är inte lika bra lärare om du inte har barn själv", "Du måste själv ha fött barn för att förstå" "Barn är inte så viktigt" (fast de pratar om sina barn hela tiden, det är oftas samtalet bland kvinnor som har barn). Eller att man misstar att hon är gravid och klappar på magen, när hon är bara lite rund om magen. 
Och ultraljudsbilder, morsdag osv allt som förknippas med barn och familj, för den som inte kan få barn kan bli helt knäckt, som verkligen längtar efter ett barn över hela sitt hjärta, och det är en sorg att bearbeta. Hon sörjer över det barn som aldrig blir till och även män går genom detta. 
Även självförtroende blir sämre för att man känner sig mindre värd som kvinna. De får hitta något annat som är meningsfullt i livet. Precis som sorg ska vara, att det tar sin tid och ska hitta sin plats i livets vardag, och man får lära sig hantera det på sitt sätt. Det finns olika vägar att skaffa barn idag, men ibland är det tyvärr stopp, för ibland blir inte livet som har tänkt det. 

Vi har olika uppgifter i livet. En del föder barn, en del väljer att inte skaffa barn och en del kan inte få barn fast de så gärna vill, ofrivillig barnlös.

Va snälla mot varandra för vi vet inte vad den andra har i sin ryggsäck.

Många Kramar
Liselott <3

Tåget!

Vill dela ännu en text av Charlotta Lindgren, cancertåget. Ibland har inget val än att bara kliva på ett tåg i det som händer i livet och hoppas att det finns ett ljus i tunneln och tro att det kommer att bli bra. Även när framtiden är oviss, för ljuset finns där någonstans som goda relationer, ett härligt hjärtligt skratt och andra goda ting som gör att man håller ut, som gör att man kan kämpa lite till och lite till. 

Hörde en predikan av en präst och han sa ett citat från Julian av Norwich: All shall be well, and all shall be well, and all manner of thing shall be well. Allt ska bli bra, och allt ska bli bra, och på alla sätt ska allt bli bra. 

En kvinna som levde på 1300 talet, en tid präglad av pest och hungersnöd. Hon själv blev allvarligt sjuk och trodde att hon skulle dö. Så det finns djupet och ljus i det hon sa. 

Välkommen till Cancertåget!

"God Morgon" sa konduktören, "och välkommen hit till din mardröm här på cancertåget". Jag förstod inte riktigt vad han menade. Cancertåget? "Ja, du har fått cancer och du är på väg att göra en resa med cancertåget. Du är fast här och kliver du av i farten så kastas du ut mot en säker död. Din enda chans att komma härifrån levande är att sitta stilla här på din plats och vänta in anslutningståget som du får kliva på vid näst station" förklarade konduktören. "Jag berättar mer sen" tillade han och gick vidare mot nästa resenär på den här märkliga resan. "Hej och välkommen till cancertåget" hör jag honom säga till en ung tjej bakom mig. Hon började gråta. "Det är fel tåg, jag har nog kommit fel" hör jag henne snyfta. Konduktören suckar. "Så säger de flesta men tyvärr är du helt rätt. Jag har ditt namn på listan". Jag tittar upp och ser en brokig skara. Vissa tittar nedåt. Vissa uppåt, vissa blundar andra stirrar bara tomt framför sig. Unga gamla. Kvinnor. Män. Barn. Några tittar ut genom fönstret där Livet susar förbi utanför. Jag vill härifrån så jag letar efter nödbromsen. Det finns ingen. Vart har jag hamnat? Väck mig ur den här mardrömmen! "Vakna, vi är framme. Dags att byta tåg" hör jag konduktören säga åt mig. "Du ska vara glad att du har möjligheten till byte. Alla har inte det" fortsätter han. Jag vill inte veta  vad han menar så jag frågar inte. Jag är rädd. Livrädd. Tåget har stannat och det finns tre tåg inne på stationen. "Vilket tåg ska jag till nu"?  frågar jag.

"Du får ta ett av dem. Vilket som helst. Jag vet inte vilket. Men från och med nu kommer rälsen vara minerad. Ett tåg kommer åka på en räls med tio minor. Varje mina har 50 % risk att detonera. De flesta dör om det smäller. Även om döden inte kommer direkt så brukar man dö av skadorna från smällen. Ett annat tåg kommer åka på rälsen med snällare minor. Det är fortfarande tio minor men här är det bara 10 % risk för varje mina att detonera. Sen finns det tredje och sista tåget du kan ta. Där är minorna också tio. Alla kommer detonera men smällen kommer bara att skaka om rälsen, tåget och dig. Du dör inte men du kommer känna hur allt skakas om. Vi som jobbar här kallar tågen Ödestågen. Trevlig resa och lycka till nu". "Men hur ska jag veta om jag kommit rätt" frågar jag skärrat. "Tiden. Om du lever när tåget stannar så vet du att det var rätt". Han vänder sig om och går. "Snälla hjälp mig" skriker jag så högt jag kan men bara en viskning hörs. Jag känner paniken växa.Jag ser människor som går mellan helt andra tåg. Vanliga tåg. Tåg mellan Stockholm och Eskilstuna. Tåg mellan Umeå och Boden. Helt vanliga tåg. Jag vill välja ett sånt tåg men blir genast stoppad. "Din biljett gäller endast på cancertåget" svarar En Helt Vanlig Människa. "Men jag vill inte. Jag är rädd. Tänk om jag dör" harklar jag fram. "Äh, det kan vi alla göra. Alla tåg kan krocka eller spåra ur. Ta ditt tåg så tar jag mitt" säger Den Vanliga Människan och går. Jag undrar om hen är rädd för Döden. Jag tror inte det. Jag blundar. Räknar. Ole dole doff. Jag kliver på ett av de tre tågen. Det är fullsatt men alla får plats. Jag ser att den unga tjejen från det första tåget har gjort ett annat val. Våra blickar möts hastigt. Så börjar tågen tuffa på. Cancertåget. Ödeståget. Jag hoppas jag valde rätt.

Av Charlotta Lindgren 

Kramar Liselott💜

Vilken väg ska man välja?

Jag vill dela med mig av Charlotta Lindgren text, vilken väg ska man välja? Och hon har skrivit en bok, en hel jävla bok om cancer. 

Ibland låter som man får cancer precis av allt nu för tiden. Jag tycker det är viktigt att njuta av livet och äta det man tycker om, och göra det man tycker om. Njut av livet för man lever bara en gång.

Hört talas att det finns dem som har blivit botat med hjälp av viss kost och positiv energi, de är nog inte så många, vad vet jag egentligen. Och såna som jag som fick bli frisk med hjälp av cellgifter och operation. Det är väldigt individuellt. Och jag vågade bara lita på läkaren sa, jag kände det här var inte att leka med. 

  Text av Charlotta Lindgren:

Vilken väg ska man välja? Tänk om man skulle veta mer och ha klara förhållningsregler för att slippa cancer och/eller återfall. Nu tycker jag det mesta utom "mer motion, frukt och grönt och rök inte" känns så luddigt. Jag blir stressad av allt motsägelsefullt. Vad känner ni? Kaffe skyddar. Nej det ökade risken. Eller? Mycket grönsaker. Oj de var besprutade. Det ger cancer. Ekologiskt? Oj, de var ändå gift där i några. Ät LCHF. Mycket fett. Nej fett ger mer aggressiv cancer. Kött ger cancer. Socker ger cancer. Eller alla celler vill ha socker och cellerna tar det de behöver. Ett glas vin om dagen? Eller var det ingen alkohol? Inga mjölkprodukter. Ingen soja. Men gurkmeja och Svartpeppar och kanel. Men bara ekologisk. Basa dig. Bikarbonat. Silver. Eller nej, det kan göra dig resistent mot antibiotika. Cellgiftet har gjort dig frisk. Nej vänta, cellgiftet ger ny cancer så det har egentligen dödat dig. Drick din egna urin. Va? Tatuera dig inte. Rawfood. Ta biopsi för att vara säker. Nej, om det är cancer kan det spridas. Röntga dig för att bli lugn. Nej röntgen är ju strålning och då får du cancer. Superbroccoli, perfekt! Eller nej, den är genmanipulerad och vad händer då? Stressa inte. Yoga. Spring. Lugn. Är du stressad? Ta piller. Eller nej, läkemedelsbolagen är bara ute efter att göra dig sjuk så de tjänar pengar. Homeopati är bättre. Eller? Ingen plast. Inga sötningsmedel. Inga hormonbehandlingar. Kan du inte få barn? Tja, testa IVF men du vet väl att det ger cancer? Sola så du får i dig D-vitamin. Sola inte. Smörj in dig med solskyddsfaktor. Eller vänta, vem vet vad de innehåller? Vad finns i din deo för skit? Har du bygelbh? Kan täppa igen lymfsystemet. Eller så var det skitsnack? Metformin? Massage är skönt och lugnande. Eller sprider det en möjlig cancer vidare ut i kroppen? Mistelpreparat ökar överlevnaden för bröstcancer! Eller vänta, ny studie, det gör att återfallscancerpatienter dör snabbare. Öka ditt immunförsvar med antioxidanter. Nej, för mycket ger dig... just det, cancer. Vad ska man tro på??? Och kom ihåg, Stressa inte.

Många kramar💜

Livets sång!

Sluta aldrig hoppas
sluta aldrig be
sluta aldrig önska
under kan ju ske

Sluta aldrig älska
sluta aldrig tro
sluta aldrig drömma
frö kan alltid gro

Sluta aldrig längta
om din dag är vrång
sluta aldrig sjunga
livets egen sång

Birger Franzen

Tummen upp ännu en gång!

Den 1 februari blev jag friskförklarad av läkaren på onkologen, Sahlgrenska. Hade aldrig tror att det skulle bli redan nu utan fortsatt kontroll iallafall två år till. 14 februari 2014 fick jag diagnosen och cellgifter. Sedan blev det operation i sep 2014. Så idag är det tre år sen jag fick diagnosen. Jag visste redan att det var något dumt som fanns i min kropp. Jag var inte ens ledsen när jag satt där med läkaren och min sjuksköterska, min mamma var såklart med, för ledsen hade jag redan varit för jag visste att det var cancer. Tyckte det var lite konstigt att läkaren friskförklarade mig så snabbt. 

Jag inte tacksam för att jag fick cancer men jag är tacksam för att jag fick en bra sort som svarade bra på behandlingarna och liten risk för återfall.

Nu får jag klara mig själv med en vaksamhet över min kropp, för cancern kommer aldrig att försvinna utan sitter i huvudet som ett litet hjärnspöke.

Får fortsätta ta mina progynon, östrogen, tills jag blir 50-55. Dessa tar jag för jag har inga äggstockar eller livmoder. Minskar risken för benskörhet, hjärt och kärlsjukdomar osv, så det är viktigt hormon. 

Men jag är ändå lugn för nu är det bra och jag får njuta av livet här och nu. Fick bli frisk och själen har också hunnit ikapp. Nu mår jag bra och njuter av livet, och trivs med min tillvaro.

http://www.keepcalm-o-matic.co.uk/p/keep-calm-i-m-a-ovarian-cancer-survivor-2/

Personligt kort!

Vill du ge bort ett personligt kort, dop, bröllop, jubilarer och allt vad livet bjuder på. Scrapar gärna ihop ett kort enligt önskemål. 40kr för ett fint handgjort kort och pengarna går till Cancerrehabfonden och diabetesfonden☺️✂️ PM gärna, m.me/liselott.johansson.507 (messenger) eller Liselott.pyssel@outlook.com

Gott nytt år och god fortsättning!

Det har varit händelserik år. Jag flyttade till ner till Halland och fick ett vik. på en förskola. Man måste våga en förändring och ta för sig här i livet, annars händer det inget och man bara står och stampar på samma plats. 

Allting ordnade sig och det brukar det på något vis. Jag mår så mycket bättre i min själ och så mycket gladare i min vardag.  

Jag ser framemot med glädje 2017, vad detta nya året ska bära med sig. Jag lever här och nu och njuter av livet.

2 0 1 6 - Jag vill tacka detta året för alla möjligheter och erfarenheter jag fått. Och friskt år.

2 0 1 7 - Jag ser fram emot alla nya spännande utmaningar som kommer. Och få vara frisk ännu ett år, förhoppningsvis.